Prevalens

Alltså, förekomst bland befolkningen av en viss åkomma = prevalens
(jämför incidens hur många som insjuknar i en viss sjukdom under en viss tid)

  • För EDS-ht brukar nämnas 1:5000 som en grov skattning.
    Ofta baserat på sjukhusmaterial, d.v.s antalet motsvarar de som sökt och fått diagnos, fast med största sannolikhet är det många som aldrig fått sin diagnos.
  • EDS generna överförs lika mycket till män som till kvinnor, men det är kvinnorna som syns i statistiken, det är ofta dom som får stora problem och söker hjälp.  
  • Detta torde bero på hormonella skillnader och kvinnors ofta svagare muskulatur.
    Men räknar vi in de odiagnostiserade männen så ökar prevalenssiffran nästan 80%.

Låt säga nu att prevalensen är 1:3000.
Alltså 3000 EDS-ht patienter i Sverige (c:a 9 milj iv).
HMS finns det inga siffror på men dr Marco Castori (EDS/HMS experten i Rom) har skattat prevalensen bland Europeer till 0,2 % av befolkningen alltså 1:500.

– Då är det genast 18.000 patienter i landet som berörs

Men sedan beror det på hur vi definierar diagnosen för HÄR får vi allt gå utanför den traditionella EDS-ht definitionen (nu “obsolete”enligt min mening). Kort och gott skulle man kunna använda sig av begreppet:

Symptomatisk överrörlighet
HMS
EDS-Ht

Om vi bortser från gamla krav på töjbar hud och aktuell Beighton.
Alltså en helt annan prevalens situation och definitivt ingen sällsynt åkomma, snarare lite av en “folksjukdom” jämförbart med fibromyalgi, som till stor del redan överlappar in på HMS.

Asymptomatisk överrörlighet med benämningar som JH (joint hypermobility), GJH  (general joint hypermobility) har ofta betraktats som en oskyldig egenskap som snarast är eftersträvansvärt bland dansare och akrobater. Ja även idrottsmän och kvinnor i vissa sammanhang.

Men är det så banalt och ofarligt?

Se följande (nedan) publikationer som pekat på ökad risk för problem vid överbelastning av överrörliga leder. Det finns med andra ord en flytande kontinuerlig skala från:

EDS-klassisk »EDS-ht » HMS » JHS » JH

Ganska meningslöst att försöka hitta definition på när det ena eller andra tillståndet börjar. I stället bör man se seriöst på överrörlighet i samband med smärtproblem och därifrån luska fram ev fler kopplade fenomen från övriga delar av kroppen i syfte att ge patienten en vederhäftig förklaring till svårtolkade symptom samt ge råd om livsföring och undvikande av ogynnsamma belastningar. Egentligen inget konstigt alls, bara ha ögonen öppna och vara påläst. Och synnerligen värdefullt för en drabbad individ att få reda på, få ett svar/en diagnos. Finns nu flera studier som visar samband mellan överrörlighet och risk för skador vid idrott där man inte pratar så specifikt om EDS eller HMS.

Joint hypermobility and anterior cruciate ligament injury.

Joint hypermobility and sport: a review of advantages and disadvantages.

Impact of joint laxity and hypermobility on the musculoskeletal system.

Det här inlägget postades i Diagnostik, Föreläsningar och studier, Lästips och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s