Ryggskott

Kan det vara uttryck för EDS/HMS ? Knappast. Det drabbar ju var och varannan under livet. Många gånger i samband med ett tungt lyft. ”Pang !”, säger det och sedan är man invalid under dagar, veckor ja ibland månader. En duktig naprapat eller kiropraktor kan många gånger hjälpa till med läkningen, men exakt vad dom gör vill jag inte spekulera i. Däremot vill jag spekulera med tanken att ryggskott liksom nackspärr och liknande akuta  smärttillstånd är uttryck för överrörlighet, Ett par ledytor har kommit ifrån varandra lite för mycket, så att närliggande ledband och muskler blivit översträckta, vilket utlöser en inflammatorisk retning med smärta som följd. Myofasciell smärta som man säger.

I alla fall får jag ofta höra om nära släktingar till EDS/HMS patienter, som egentligen inte har några ledbesvär förutom ”ryggskott” då och då.  Och bland de nära anhöriga som har mer av ledproblem, så är det ofta begränsat till endast några fåtal leder. Hos en del är det främst käkarna som strular, andra axlarna (vanligt!) ytterligare andra har mest problem med handleder, liksom knän fötter och så höftleder. Men det är endast hos ett fåtal som så gott som samtliga leder ger upphov till värk och mer eller mindre instabílitet.

Med detta vill jag säga att det föreligger en stor spridning av överrörlighetsproblematik i befolkningen med koncentration i vissa släkter.  Det förekommer alla varianter, från de som har bara lite och endast enstaka leder som orsakar problem, ofta i samband med överbelastning/trauma till de som uppvisar flera instabila och värkande leder.  Och i bortesta änden så finns sedan de,  där hela kroppens upphängningsanordning verkar ”ha brakat ihop”  förödande konsekvenser.

Men mångfalden av kliniska uttryck för överrörlighet vill jag påstå är mycket stor och jag finner det irrelevant att lägga ner energi med att dela in allt i olika diagnosgrupper. Hellre se till grad och typ av problem i det enskilda fallet och fokusera på det.  Sedan är det ju samma sak med de relaterade symptomen utanför led och muskelapparaten som bidrar till att förvirra såväl patienter som doktorer.  Men ser man bara den gemensamma nämnaren (=medfödd bindvävsdefekt), kan det befria patienten åtminstone från onödig oro och  samtidigt som doktor kunna känna tillfredställelse genom att ställa diagnos utan kostbara utredningar.

Det här inlägget postades i Diagnostik, Patienter och sjukvård. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s