Jag försöker här reda ut begreppet syndrom och orsaken till nya klassifikationen av hEDS. Jag reserverar mig för ev felaktigheter då det inte är helt lätt att tolka den engelska ursprungstexten, och genetik är inte min starka sida. Men men.. jag gör ett försök!
Det är svårt att undgå att dra paralleller med olustiga företeelser i världen när man nu utesluter många individer som tidigare fick plats i EDS familjen under diagnosen EDS-ht alternativt HMS eller JHS. Åtskilliga vetenskapliga publikationer har använt dessa nu föråldrade diagnoser vid beskrivning av diverse fenomen och egenheter som var gemensamt för dessa diagnoser, trots olika diagnoskriterier.Enligt consensus ansågs ändå dessa diagnoser vara likvärdiga rent kliniskt och att man kallade det för syndrom var det ingen som invände emot. D v s syndrom med betydelsen en typisk konstellation av symtom och egenskaper vare sig orsaken var känd eller inte. Den definitionen gäller än, dock inte inom genetiken.
Men nu är det vattentätt skott mellan hEDS och den nya diagnosen HSD som erbjuds när kriterierna för hEDS inte uppfylls. Inte är det många inom sjukvården eller på försäkringskassan som vet vad HSD är trots ihärdiga påståenden från EDS society att det är ett lika svårartat tillstånd som hEDS. Men det hjälper inte. Med HSD i journalen har patienten förlorat sin EDS identitet, något som annars brukar tillföra värdefull insikt och gemenskap i ett vedertaget sjukdomssammanhang. Dessutom har vi ingen diagnoskod för HSD än. Slutsatsen kan i värsta fall bli att patienter som missar hEDS diagnosen, har något annat… ?? underförstått inbillning !
Upprinnelsen till att HSD inte längre får tillhöra EDS familjen har sitt ursprung i ett beslut av en internationell grupp som sysslar med dysmorfologi (läran om kroppsliga ärftliga anomalier/avvikelser) där man 2013 kom överens om att skärpa innebörden av genetiskt morfologiskt syndrom (abstract återfinnes här längst ner jämte utdrag ur följande publikationen som släpptes i samband med nya klassifikationen 2017
”A Framework..for the Classification of Joint Hypermobility and Related Conditions” American Journal of Medical Genetics Part C (Seminars in Medical Genetics) 175C:148–157 (2017) MARCO CASTORI,* BRAD TINKLE, HOWARD LEVY, RODNEY GRAHAME, FRANSISKA MALFAIT, AND ALAN HAKIM
Man beslöt att begreppet syndrom i genetiska sammanhang endast fick användas vid ärftliga tillstånd där åtminstone ett av beskrivna morfologiska anomalier (konkret kroppsavvikelse) är eller sannolikt är kopplat till den orsaksmekanism (genetiskt eller biokemiskt) som förklarar den kliniska bilden i övrigt. Hänger ni med…?
Alltså, en eller flera yttringar i ett genetiskt syndrom skall förväntas kunna härledas ur en och samma gendefekt. Jasså..!
Undantag från den regeln kallas pleiotropi och betyder att olika organsystem kan vara drabbade av en och samma gendefekt. Men så länge vi inte känner till den genetiska orsaken vid hEDS så kan inte pleiotropi-begreppet tillämpas.
Hmm… varför krångla till det?
Allt talar sen för att hEDS inte orsakas av en enda gendefekt (monogen) såsom övriga EDS typer utan att det är ett invecklat samspel mellan olika fallerande mekanismer (min åsikt)
Med den nya definitionen blev det problem för EDS-ht/HMS. Överrörligheten är ju ingen unik specifik egenskap vid dessa tillstånd. Och än kan vi inte riktigt förklara varför överrörligheten bara ibland orsakar värk och är kopplat till diverse andra symptom.
Den hypermobila EDS typen fick leva kvar i EDS familjen på villkor att man kunde påvisa uttryck för syndrom eller åtminstone säkerställd ärftlighet enligt Mendels lagar.
I den nya kriteriemallen (se nedan) för hEDS upptar kriterium 2A 12 olika s k syndromegenskaper varav minst 5 måste vara uppfyllda för att 2A ska godkännas. 2B uppfylls om förälder eller syskon har säkerställd hEDS diagnos. 2C är lättare att uppfylla då det upptar värk och instabiliteten.
Kriteriet 2 uppfylls enligt följande 3 alternativ A+B, A+C eller C+B. Många stupar på 2B trots en alldeles uppenbar ärftlighet där dock hEDS diagnos inte har bekräftats. 2A är det också många som inte riktigt skrapar ihop sina 5 poäng, men kanske 4. Ja, så okänsligt och orättvist kan diagnostiken gå till.
Alltså, många faller ”på målsnöret” och får nöja sig med diagnosen HSD i stället för hEDS.
Huruvida allt det nya kommer att gynna forskningen och leda till lösningen på gåtan må vara osagt. Jag tvivlar.
Troligen medverkar många faktorer för att det ska uppstå det vi känner igen som EDS-ht/HMS eller idag hEDS och HSD. Och där har forskarna en stor utmaning att ta sig an. Det handlar om så mycket mer än bara överrörlighet. Snarare verkar hela kropps-sammansättningen lida av “kvalitetsbrister” om uttrycket tillåtes. Ja, det är ju så de drabbade själva upplever det som (“måndagsexemplar” “andra sortering”).
referenser
Elements of morphology general terms for congenital anomalies.
Hennekam RC , Biesecker LG, Allanson JE, Hall JG, Opitz JM, Temple IK, Carey JC; Am J Med Genet A. 2013 Nov;161A(11):2726-33. doi: 10.1002/ajmg.a.36249. Epub 2013 Oct 3.
Abstract
An international group of clinicians working in the field of dysmorphology has established a process for the standardization of terms used to describe human morphology. The goals are to standardize these terms and develop consensus regarding their definitions. This project will increase the usefulness and precision of descriptions of the human phenotype and facilitate reliable comparisons of phenotypic findings among clinicians and researchers in medicine, developmental biology, and genetics. Here we define and illustrate the general terms that describe congenital anomalies as related to human conditions.
sidan 152 ur artikeln ”A Framework for the Classification of Joint Hypermobility...” se länken ovan
In the recent consensus paper on general terminology in Medical Genetics by Hennekam et al. [2013], (genetic) syndrome is defined as “a pattern of anomalies, at least one of which is morphologic, known or thought to be causally (etiologically) related.” Therefore, the term “syndrome” should be used to name multiple features that share the same underlying cause (etiology) rather than a common pathogenesis. Pleiotropy is the biological mechanism underlying genetic syndromes, that is, patterns of anomalies each caused directly by a defective gene simultaneously (and independently) affecting the development/functions of different tissues/organs/structures. For all these reasons, the presence of JH in combination with secondary musculoskeletal anomalies does not suffice for the delineation of a genetic syndrome. The appellation “syndrome with JH” should be restricted to genetic conditions featuring JH together with the primary involvement of at least a second tissue/structure (e.g., skin involvement in classical EDS and hEDS). Intrafamilial phenotypic variability is a feature of most genetic syndromes. Hence, within the same pedigree, the involvement of the various systems may be not straightforward in all affected individuals. However, an objective JH should be a highly penetrant trait within and between families, as also emphasized in the new criteria for hEDS.
Dr Eric Ronge 
Tack för en bra text… som alltid! 🙂
Det trista är dock att Socialstyrelsen väljer, sedan deras interna uppdatering gjord den 2018-07-04, att helt utesluta hEDS från sin kunskapsdatabas om ovanliga diagnoser gällande rubriken Ehlers-Danlos syndrom – vilket jag, och många med mig, tror att många nitiska handläggare samt Försäkringsmedicinska rådgivare (FMR) på Försäkringskassan (FK) kommer att ta hänsyn till i sina bedömningar kring att godkänna eventuella sjukskrivningar med Sjukpenning eller Sjukersättning (f.d. förtidspensionering) eller inte.
Visst, sjukskrivningarna baseras helt utifrån dom olika handikappande symptomen man har som oftast härleds utifrån diagnoserna samt en massa andra fysiska förutsättningar och inte utifrån eventuella diagnoser/samdiagnoser i sig då vi alla är olika drabbade beroende på en mängd hälsomässiga faktorer.
”I klassificeringen beskrivs symtom och diagnoskriterier för de tretton olika sjukdomarna som ingår i Ehlers-Danlos syndrom. Hypermobil EDS (hEDS) har definierats med striktare kriterier och den genetiska orsaken är okänd ännu. Andra former av överrörlighet som inte uppfyller kriterierna för hEDS kan ofta klassificeras som HSD (Hypermobile Spectrum Disorders) enligt den nya klassificeringen. Den hypermobila typen är vanligast av sjukdomarna som ingår i Ehlers-Danlos syndrom och finns hos fler än 10 personer per 100 000 invånare. Hypermobil EDS ryms därför inte inom definitionen för ovanliga diagnoser och beskrivs inte i Socialstyrelsens kunskapsdatabas om ovanliga diagnoser. Det betyder att när begreppet Ehlers-Danlos syndrom används i denna text är hypermobil EDS utesluten, om inte annat uppges.”
Källa:
http://www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser/ehlers-danlossyndrom#anchor_1
Mina diagnoser sattes, februari 2014, som dåvarande 48-åring, av numera pensionerade neurologen/muskelforskaren Björn Lindvall som var överläkare på Neuromottagningen, Universitetssjukhuset Örebro:
Q79.6 – Ehlers-Danlos Syndrom, hypermobilitetstypen (hEDS)
G90. – Postural Ortostatisk Takykardi Syndrom (POTS)
R25.1 – Tremor, ospecificerad
R25.2 – Kramp och spasm
R25.3 – Fascikulationer
M24 – Subluxationer i alla leder, (d.v.s. kroppens alla leder som ständigt hoppar i och ur sina fästen p.g.a. av förslappade leder och dess fästen i mitt fall)
M79.7 – Fibromyalgi (kroniska led- och muskelsmärtor i mitt fall)
R52.2 – Neuropatisk kronisk smärta eller värk (orsakade både av mina degenererande diskar utefter hela ryggraden samt diskbråcken som har konstaterats genom 2 olika magnetkameraundersökningar)
R49.0 – Spasmodisk dysfoni (i mitt fall orsakar den kraftig röstutmattning/röstuttröttning efter några sekunders tal och därmed tvingas jag nästan till ofrivillig stumhet som resultat)
Och alla dessa sammantaget har lett till en massa alltmer handikappande symptom över tid samt alltmer tilltagande ålder (skall fylla 53) som har tyvärr resulterat i mångårigt sammanhängande oönskad sjukskrivning sedan februari 2015 med i princip HALVERAD månadsintäkt (15 204 SEK) som påföljd tack vare sjukpenningens låga månadsersättning jämfört mot min tidigare månadslön (29 016 SEK).
Dock har min handläggare på FK aviserat att man funderat på att förtidspensionera mig istället i.o.m. att jag alltmer försämras över tid… som i sig kommer leda till ännu sämre ekonomi – men jag slipper jaga utförligt symptombeskrivande läkarintyg var 5:e månad.
Varma hälsningar
Jerry Källström, Örebro
Hej! Jo så illa är det. Mer byråkratiska resonemang än sunt förnuft. 2 perspektiv, den ena den mer vetenskapliga den andra patientens. Men ser nu att man på symposiet i Ghent om 2 veckor kommer att ägna i princip 1 dag åt just dessa frågor. Många andra i världen gör samma reflexioner som du och jag. Förhoppningsvis kommer saker bli bättre./ER
Klurigt å inte enkelt att sätta diagnos. I vår släkt är skillnaden mellan den som har normal rörlighet å den som e överrörlig stor. Bla utseende på hud, rörlighet i leder osv. Ändå går det inte att ställa diagnos. Vi e en liten släkt å jag har ingen aning om om någon annat fått diagnosen. (Personer som vi inte har kontakt med). Av 17 personer så avviker 7 personer å är överrörliga. Intressant. Ingen har marfan drag och därför faller man om man skulle vilja ompröva en hms diagnos. Men helt klart är överrörligheten medfött. Därför kommer jag fortfarande tycka att det e ett syndrom.