Ju mer jag läser vetenskapliga publikationer kring EDS och HMS, desto mer blir jag övertygad om att jag är inne på “den rätta vägen” d v s att EDS och HMS flyter ihop och är svåra att skilja åt, och att det är kraftigt underdiagnosticerat.

Som t ex Dermal Ultrastructure in Low Beighton ScoreMembers of 17 Families with Hypermobile-Type Ehlers-Danlos Syndrome från 2012 och där man i elektronmikroskop ser samma avvikande kollagenuppbyggnad hos samtliga undersökta individer med EDS eller  HMS oavsett grad av överrörlighet.
Men förändringen var inte specifik för dessa diagnoser utan förekom även fast i mindre omfattning hos friska individer. Det var också vanligt hos släktingar till EDS patienter även om de inte var särskilt överrörliga eller öht taget hade symptom.

Man kan nog gå och bära på en “liten” defekt i kollagenet utan att man är särskilt överrörlig eller har besvär. Men det torde ändå utgöra en riskfaktor för att utveckla problem vid överbelastning av leder. Det har man sett bland idrottsmän/kvinnor. De som är överrörliga löper större risk att få långvariga problem vid överbelastning eller skador.  Här finns det fog för att jobba lite preventivt med andra ord. Mer om det kan ni läsa i följande artikel av kirurgisk ortoped i USA från 2011, dock ej direkt tillgänglig i fulltext:

Impact of joint laxity and hypermobility on the musculoskeletal system   .

Alltså, man ska inte hänga upp sig för mycket på Beightonskalan !