Kinesiofobi har inget med rädsla för kineser att göra.
Kinetik = läran om rörelse ur mekanisk synvinkel.

Man menar att patienter som har ont t ex i en led är rädd för att utsätta sig för rörelser som ökar smärtan vilket inte är svårt att förstå.
Men om den rädslan är för stark så att rörelser undvikes i för hög grad, så  förvärrar det situationen.

Evaluation of kinesiophobia and its correlations with pain and fatigue in joint hypermobility syndrome/ehlers-danlos syndrome hypermobility type heter en färsk publikation av Marco Castori där han påvisar samband mellan kinesiofobin och den kroniska tröttheten. En viktig behandlingsstrategi vid EDS/HMS – smärtor är därför att försöka övervinna denna rädsla och träna, trots att det gör ont (lätt att säga).

Denna strategi har dock visat sig gynna patienter på sikt men kan vara svår att acceptera för många i början. Samma resonemang ser man vid andra smärt och trötthetstillstånd där man ej nämner överrörlighet som ev orsaksfaktor.

Det här med smärta och kronisk trötthet finns det andra spekulationer kring om utan att blanda in hypermobilutet eller EDS. Fibromyalgi brukar anges som en orsak ibland, whiplashskada en annan och Myalgisk Encefalit ME/CFS (chronic fatigue syndrome). Frågan är om inte alla dessa “åkommor” ändå kan ha ett gemensamt ursprung, som t ex defekt bindväv/kollagen (med eller utan uppenbar hypermobilitet).

Finns i alla fall olika åsikter beträffande dessa frågor. Hypermobilitet t ex nämns inte alls i följande artikel:

Pain in patients with chronic fatigue syndrome: time for specific pain treatment?

Vore spännande om man en vacker dag kunde väva ihop alla dessa trådar och ge drabbade patienter ett adekvat konkret förklaring till orsaksmekanismerna och därmed kunna erbjuda effektivare behandling.