Att många med EDS/HMS också har svåra mag/tarmbesvär är ju allmänt känt, åtminstone hos de som är drabbade. Men inte inom läkarkåren, trots att det finns en hel del studier som visar detta, men då är det ofta baserat på frågor ställda till patienter.
Därför intressant nu när en grupp forskare på Gastrocentrum Huddinge/Karolinska universitetssjukhuset visar i en liten studie med EDS patienter, att objektivt påvisbara avvikelser i tarmmotoriken, sk dysmotilitet, kunde påvisas i flera fall. Dålig motorik kan ge upphov till bakteriell överväxt i tunntarmen som ju annars brukar vara fri från symptomgivande bakterier. Det kan leda till IBS liknande problem (irritable bowel syndrom). Finns förvisso tidigare beskrivet av olika författare bl a i Ehlers-Danlos Syndrome, Hypermobility Type och Re-writing the natural history of pain and related symptoms in the joint hypermobility syndrome/Ehlers-Danlos syndrome, hypermobility type.
Slutsatsen var att symptom och funktionsstörningar i tarmarna hos EDS patienter kan ha en organisk orsak som går att påvisa. Man uppmanas därför ställa frågor rörande ev EDS vid utredning av buksmärtor och andra tarmproblem. Eftersom opiater (morfinliknande läkemedel) ju nedsätter tarmmotoriken, så kan sådant bruk också förvärra situationen.
Men intressant, att man ändå kan påvisa konkreta avvikelser i tarmfunktionen som förklarar tarmsymptom hos EDS patienter.
Dr Eric Ronge 
Äntligen! Tack Eric!
Buksmärtor och andra tarmproblem, morfinliknande läkemedel ger verkligen totalkaos i tarmarna. Jag reagerar lite annorlunda på järntillskott och jag upptäckte av en slump att om jag tar järntillskott varje dag, trots normala järndepåer etc. , så funkar magen och tarmarna betydligt bättre, nästan helt utan problem.
Hur behandlas dysmotilitet och IBS-liknande problem hos barn?
Hej Anna! För det första så är IBS problematik mycket vanligt hos barn och ungdomar. Sen så är ju IBS begreppet väldigt diffust även om man försökt strukturera upp det i olika typer. Men det handlar ju bara om beskrivning på tarmrubbning. Sannolikt är det ofta frågan om dysmotilitet, dvs dålig funktion, synkronisering av tarmmotoriken. Framdrivningen sker ej optimalt. Det kan gå för fort eller för långsamt eller både ock. Vi försöker ju alltid hitta en orsak, ett mönster som typ av föda, stress, oro osv för sådant vet vi ju att det kan påverka tarmen. Men ofta får vi inte fram något klart mönster eller något att modifiera eller behandla. Sedan hör man hur en del blivit bättre gn tillämpa GI eller LCHF diet.
Det finns nu några läkemedel som lär hjälpa, fast dessa endast godkända för vuxna. Gäller också IBS av förstoppningstypen främst.
Finns det inslag av förstoppning så bör medel typ movicol intas regebundet för att hålla systemet igång. Är det åt andra hållet så kan egazil duretter (slags atropin) lindra. Finns många huskurer också. Men detta klientel är bland det svåraste vi som barnläkare har på våra mottagningar. Och lidandet för unga människor som har en nyckfull orolig tarm kan inte underskattas. På vuxna har man framgång med Saroten, ett antidepressivum med effekt på tarmmotorik också (användes förr mot sängvätning).
Men det forskas mycket inom detta område då man inser att det är lite av en folksjukdom. Helt klart överrepresenterat vid EDS/HMS också.